Pfas vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

31 augusti 2026 Mikaela Bergholm

editorialPer- och polyfluorerade alkylsubstanser, förkortat Pfas, är en stor grupp kemikalier som används för att göra material vatten-, smuts- och fettavvisande. De finns i allt från brandskum och textilier till matförpackningar och kosmetika. Kemikalierna kallas ibland eviga eftersom de bryts ner mycket långsamt i miljön och kan lagras i både mark, vatten, djur och människor. De senaste åren har forskare, myndigheter och media uppmärksammat riskerna allt mer, och frågorna blir många: var finns Pfas, hur påverkar de hälsan och vad kan göras för att minska spridningen?

Vad är pfas och var finns de?

Pfas är en samlingsbenämning för flera tusen olika industriellt framställda ämnen. Gemensamt för dem är den starka bindningen mellan kol och fluor. Den bindningen ger mycket stabila molekyler som tål värme, kemikalier och slitage. Just de egenskaperna har gjort Pfas så attraktiva i industrin och samtidigt så problematiska i naturen.

Kortfattat kan man säga att Pfas används där man vill ha något som inte släpper igenom vatten, fett eller smuts. Några vanliga användningsområden är:

Impregnerade textilier, som ytterkläder, skor och möbeltyger
Brandsläckningsskum, särskilt vid flygplatser och större industrier
Matförpackningar, som pizzakartonger, popcornpåsar och bakplåtspapper
Rengöringsmedel, vaxer och vissa bilvårdsprodukter
Industriella processer, till exempel vid metallplätering och plasttillverkning

När produkter som innehåller Pfas används, slits eller slängs kan ämnena läcka ut. De kan spridas via avloppsvatten, deponier, spill eller direkt till mark och grundvatten. Därifrån kan de tas upp i dricksvatten, växter och djur och till slut hamna i människokroppen.

I Sverige har flera större föroreningar kopplats till gamla brandövningsplatser, avfallsanläggningar och industrier. Utredningar har visat förhöjda halter i grundvatten, sjöar och vattendrag nära dessa områden. På vissa platser har man tvingats stänga brunnar eller bygga avancerad rening för dricksvattnet.



Pfas

Hälso- och miljörisker med pfas

Forskningen om Pfas har pågått i flera decennier och växer fortfarande. Alla ämnen i gruppen är inte lika väl studerade, men flera av de mest kända, som PFOS och PFOA, har kopplats till olika hälsoeffekter. Eftersom ämnena är långlivade och kan lagras i kroppen vill forskare och myndigheter hålla halterna så låga som möjligt.

Studier har visat samband mellan vissa Pfas oc

Störningar i hormonsystemet
Förändrat kolesterolvärde
Nedsatt immunförsvar, särskilt hos barn
Minskad effekt av vaccinationer
Ökad risk för vissa typer av cancer

Hälsoeffekterna beror på vilka ämnen som förekommer, hur höga halterna är och hur länge exponeringen pågår. Vissa personer kan vara mer känsliga än andra, exempelvis gravida, foster och små barn. Forskare lyfter ofta fram att effekter kan uppstå redan vid relativt låga halter, just eftersom exponeringen pågår under lång tid.

Miljöriskerna är lika oroande. Pfas kan transporteras långa sträckor med vatten och luft. De kan också tas upp av växter och djur och föras vidare i näringskedjan. Rovfåglar, fisk och marina däggdjur har ibland visat höga halter. Eftersom ämnena bryts ner så långsamt riskerar dagens utsläpp att påverka ekosystem under många år framöver.

Det är också viktigt att förstå att Pfas sällan förekommer ensamma. I naturen hittar man ofta blandningar av olika ämnen. Forskningen kring hur dessa blandningar påverkar hälsa och miljö pågår fortfarande, men mycket talar för att man måste se på den samlade belastningen, inte enstaka substanser var för sig. Därför diskuterar myndigheter i EU nu reglering av hela ämnesgruppen istället för enbart enskilda Pfas.

Hur upptäcks pfas och vad kan göras?

För att hantera Pfas behövs kunskap om var de finns och i vilka halter. Det kräver systematiska undersökningar. Milökonsulter, kommuner, industriföretag och fastighetsägare beställer i ökande grad analyser av mark, grundvatten, ytvatten, slam och byggmaterial för att få en tydligare bild.

Analys av Pfas är en tekniskt avancerad process. Laboratorier använder oftast vätskekromatografi kopplad till masspektrometri (LC-MS/MS) för att kunna mäta mycket låga halter och skilja olika ämnen åt. Provtagningsrutinerna måste vara noggrant kontrollerade för att undvika kontaminering, eftersom Pfas kan finnas i allt från plastutrustning till kläder. Redan här märks hur genomgripande användningen har varit.

När föroreningar upptäcks handlar nästa steg om riskbedömning och åtgärder. Några vanliga insatser är:

Avgränsning av förorenade områden genom fler prover
Tillfälliga lösningar, till exempel att stänga brunnar eller byta dricksvattenkälla
Installation av rening, ofta med aktivt kol eller jonbytare, i vattenverk eller mindre anläggningar
Planering av sanering, till exempel grävning av förorenade massor eller behandling på plats

I många fall kombineras tekniska åtgärder med långsiktig uppföljning. Halter i vatten och mark följs över tid för att se hur föroreningarna utvecklas och om åtgärderna fungerar. Myndigheter och verksamhetsutövare behöver ofta samarbeta under många år för att hantera större Pfas-föroreningar.

På politisk nivå pågår arbete både nationellt och inom EU för att begränsa användningen av Pfas. Vissa ämnen är redan hårt reglerade eller förbjudna, medan andra fortfarande används. Trenden går dock tydligt mot skärpta krav, mer omfattande kontroll och ökat ansvar för producenter och verksamhetsutövare. Samtidigt växer efterfrågan på alternativ utan Pfas, till exempel inom textil, livsmedelsförpackningar och brandskydd.

För företag, fastighetsägare och offentliga verksamheter innebär utvecklingen ett ökat behov av kunskap. Frågor som blir allt vanligare är: behöver en viss plats undersökas, finnas risk att gamla verksamheter lämnat efter sig Pfas, eller räcker de åtgärder som redan finns på plats? Här spelar oberoende laboratorier och miljökonsulter en viktig roll för att ge tydliga beslutsunderlag.

När analyser med hög kvalitet behövs, till exempel inför en exploatering, en tillståndsprövning eller ett saneringsprojekt, kan ett specialiserat laboratorium som aklab vara en värdefull partner. De kan hjälpa till med både anpassade analysupplägg och tolkning av resultat, så att beslut om hantering av Pfas vilar på säker grund.

Fler nyheter